16.05.2018

Sovmorgon
 
Jag fick höra av min vän Jempa att hon tyckte att det var dags att uppdatera bloggen, för hon läser den minsann. Självklart kan jag inte svika min enda läsare, så jag skriver ett litet inlägg nu på förmiddagskvisten eftersom jag inte börjar jobba fören klockan 12.00. Det var ju faktiskt länge sedan jag skrev av mig litegrann så jag kan väl offra mig.
 
Till att börja med måste jag få ventliera angående livet i lägenhet, eller bara livet med grannhus och någon form av civilisation, när morgonsolen gör det omöjligt att sova med stängt fönster om nätterna. Jag ligger dessutom mitt i skottläge när de första strålarna klättrat sig över hustaken exakt klockan fem på morgonen, det vill säga; jag får solen mitt i plytet. Eftersom jag också är en relativt morgontrött människa har jag börjat sova med uppdragen persienn, för då kommer jag upp mycket lättare de mornar väckarklockan ringer 05.30. Just idag, när väckarklockan inte ringde 05.30, då är det en perfekt dag för arbetet vid grannhuset att sätta igång strax efter sju. Det skall läggas ny asfalt framför portarna i de husen så mitt i min skönhetssömn vaknar jag av att hela huset skakar av "platta till marken-makapärer". God morgon!
 
Sömn har blivit lite överskattat från min sida. Visst är det givetvis livsviktigt att få tillräckligt med sömn för att kropp och knopp skall må bra och fungera optimalt under dagarna. Men, jag läste någonstans att vi människor spenderar en tredjedel av våra liv på att sova. Det är rätt så tragiskt egentligen med tanke på att vi har begränsat med tid. Nu när sommarvärmen har lagt sin mantel över södra Dalarna kände jag att även om den mesta tiden denna sommar kommer jobbas bort vill jag verkligen ta vara på tiden utöver det. Att offra en timme utav de nyttiga åtta till att umgås med vänner eller göra något annat roligt kanske inte gör en sådan betydlig skada. Man får ju alltid om inte annat höra att man skall leva i nuet, så redan i förrgår började jag med det. Trots att jag skulle upp tidigt blev jag kvar, kanske lite för länge, hos min vän och hade the time of my life. Jag känner att det är lite mer värt än att känna sig som en miljon morgonen efter (det gör jag nästan aldrig i vilket fall, haha) bara för att man sovit åtta timmar istället för sju.
 
Jag vet egentligen inte vart jag vill komma med det hela, det är ju inte direkt så att jag tänker "sluta sova" för jag mår såklart mycket bättre när jag är ordentligt utvilad. Det är dock själva tanken jag har, att man kanske inte behöver göra en sådan stor grej av att man missade någon sovtimme när man spenderade den timmen på att göra något roligt, för då är det ju helt klart värt det. Jag själv är lite på det sättet att jag kan börja tänka på redan på eftermiddagen att "om såhär många timmar skall jag gå och lägga mig", och det blir liksom ett stressmoment i vardagen att komma i säng i tid. Så vill jag inte ha det, utan jag vill kunna sitta en eftermiddag efter jobbet med en vän och ha djupa duskussioner, åka iväg på roligheter med mera utan att tänka på att jag måste hem och sova för att jag skall upp tidigt nästa dag. Nej, jag skall verkligen försöka ändra på det så jag kan njuta av denna sommar som jag längtat så efter. Eftersom jag detta år jobbar hemma i Avesta finns det inget som hindrar mig från att göra de saker jag vill. Förra året var det lite mer begränsat i och med att jobbet var på ett ställe och mitt resterande liv elva mil bort.
Från ett arbetspass på Green's.
 
Nå väl. Idag är en ny dag som verkar bestå av massa sol och värme. Eftersom jag är ledig imorgon skall jag och två av mina kära väninnor eventuellt sätta oss och ta en drink ikväll efter att jag har slutat jobbet vid halv sju. Lill-Lördag brukar man säga, så det var ju lägligt att vi var lediga samtidigt för en gångs skull.
 
Detta blev ett lite rörigt inlägg, men det kanske inte gör så värst mycket eftersom det bara är min vän som läser detta. Det är ju vilket fall alltid bra med denna blogg, för då kan jag ju publicera foton på min materiella lycka.
 
 
Diary | | Kommentera |

25.04.2018

"Gloria"
 
Jag kanske skall skriva 23.04 istället för 25.04 eftersom det är då allt detta utspelar sig. Fast, det spelar ju ingen roll egentligen.
Bild tagen av min lärare.
 
En mycket rolig dag i By Kyrka med massor av musik och glädje fick avsluta helgen som varit. Tyvärr var dessa bilder allt jag lyckades åstadkomma, och då är det inte ens jag som har fotograferat utan min käre far. Men, som jag alltid säger så betyder det att tiden gick åt att ha roligt och njuta av stunden istället för att sitta med näsan i telefonen och se dagen genom en kamera. Verket som vi spelade denna gång var ju som tidigare nämnt Antonio Vivaldis Gloria. Utöver det så spelade vi också stycken som elever från musiklinjen på Sjöviks Folkhögskola skrivit. Jag är måttligt imponerad måste jag säga. Dessa ungdomar besitter något utöver det vanliga, för att kunna skriva ett stycke med stämmor till alla möjliga instrument är ju helt otroligt häftigt. En annan kan ju knappt åstadkomma en halvbra dikt. Då är det bra tur att jag kan spela dem istället, för det är ju minst lika häftigt tycker jag.
Jag är lite sisådär lagom nöjd med min individuella prestation denna konsert, men med tanke på förutsättningarna så är jag ändå stolt över mig själv. Nu tränar jag vidare inför nästa konsert som inträffar den 24 maj, och då spelar jag med musikskolans orkester DNO. Avesta Orkesterförening tar härmed sommarlov, så jag tackar och bockar för detta läsår som har varit så lärorikt och otroligt roligt. Jag hoppas verkligen att jag kan fortsätta spela i orkestern till hösten, även om jag skulle börja studera i huvudstaden.
 
Sådär, detta var ju min första riktiga uppdatering gällande musiklivet som pågår utanför snickarbyxorna, skruvar och virke. Annars är det ju bara sådant som cirkulerar i livet när man jobbar på ByggMax.
Diary | | Kommentera |

21.04.2018

Medan Sonos uppdateras på min telefon sätter jag mig nu, istället för att hopp in i ducshen, framför datorn med min morotsmoothie och skriver lite, det var ju trots allt länge sedan jag publicerade något här. Smoothien avslöjar lite hur mitt liv ser ut idag. Jag har gått och blivit ett träningsfreak! Nej, knappast, men jag har börjat ändra mina matvanor lite och så gör jag övningar varje dag. Jag tänkte försöka få tillbaka min snygga platta mage som jag hade under mina år som ryttare, så nu får vi allt se hur det här går. Jag är väldigt nyfiken på hur länge det kommer hålla sig med dessa "smoothie bowls" och situps framför ett youtube-klipp på TV:n.
 
Något som visar sig tydligt just nu är kontrasterna i mitt liv, och jag älskar det. Igår var bara ett exempel utav dem. Klockan 05.00 ringde alarmet, på min för övrigt splitternya mobil, och så bar det av mot Västerås. Darling och hennes tränare Louise skulle tävla i Sundbyholm och då behövde de en extra hand, så jag ställde självklart upp som hästskötare. Jag fick ju till och med åka en riktigt hästlastbuss för första gången. Lite märkvärdig kände man sig faktiskt, det måste jag erkänna. Jättekul att de båda fick en varsin placering också!
 
En fin stallgång på Skästa gård. Nysopad by me dessutom, haha.
 
Fina Lady Liberty, aka "Sparven". Detta måste vara den snällaste häst jag hanterat på en tävlingsplats. Så lugn och cool. Sedan är hon ju otroligt söt också!
 
Det var allt på tiden att det blev lite mer häst här på bloggen. Speciellt när man har chansen att vistas bland så fina hästar som Sparven och Rossini. Efter en lyckad tävlingsdag på Sundbyholm väntade det träning och mat hemma innan det var dags att fara vidare för nästa äventyr. Det var repetition i By Kyrka inför konserten som infaller nu på söndag, det vill säga imorgon redan. Jag har inte riktigt hunnit förbereda mig känner jag, veckorna bara flyger iväg. Men, jag har ju en hel dag idag att öva ännu lite mer. Tejpa ihop och sortera noter måste jag göra också. Suckar lite åt mig själv då det är som att börja plugga dagen innan ett prov. Men, men, roligt skall det bli! Summerar fredagen som först hästskötare och sedan kulturknutte. Bara några dagar innan det stod jag i mina arbetsbyxor och mätte virke. Som sagt, variation är det bästa för att hålla sig sysselsatt, åtminstone i mitt fall.
 
Gårdagen var dock inte bara frid och fröjd. Otroligt tragiskt nog fick vi säga ett sista hej då till min älskade sambos lika älskade katt. Hela 18 år fick Poppe strosa omkring på Hyttans vidder och leva och bo som en riktig drottning. Tänk att hon nästan var lika gammal som mig katten! Jag kan inte föreställa mig hur det känns för familjen att slita sig från något efter sådan lång tid. De som aldrig haft djur kommer aldrig förstå vilket djupt spår de lämnar efter sig, de älskade fyrbenta. Jag är så tacksam att jag hann träffa Poppe och fick tillbringa många mysiga stunder med henne. Första gången jag var hus- och kattvakt åt svärmor somnade Poppe på min arm och låg kvar där ända till nästa morgon. Hon var en väldigt egen individ som valde sina kompisar, så efter det kände jag verkligen att jag var accepterad i familjen. Tack för det Poppe.
 
Livets oändliga bergodalbana. Som grädde på moset fick jag meddelat under repetitionen att Avicii har gått bort. Nog fälldes det lite tårar igår allt. Idag hoppas jag på lite bättre nyheter, eller åtminstone mindre dåliga. Lördagens schema består av som tidigare nämnt lite cello-relaterade saker, och så skall jag städa ur mitt rum hemma hos mina föräldrar. Hur kvällen sedan ser ut vet jag inte, den är öppen så att säga. Om det fina vädret håller i sig så är uteservering väldigt lockande och det lät som så på min vän Jempa att hon höll med mig på den biten.
 
I vilket fall så är min smoothie slut nu och Sonos har uppdaerats klart, så nu är det bara duschen som återstår innan jag kavlar upp ärmarna.
Diary | | Kommentera |
Upp