Long time no see

God morgon! Long time no seen lilla blogg. Jag har haft en "bloggpaus" i cirka två veckor nu efter att Cilla flyttade då jag blev strandsatt & 1. Jag hade inget att skriva om 2. Hade ingen motivation till sociala medier över huvud taget. Vi backar bandet lite och tar allt från start. Att Cilla fick flytta hem till goa Heidi är det bästa valet jag har gjort i år. Om jag saknar henne? Självklart! Det har dock bara gått två veckor så jag är fortfarande i det stadiet då jag känner hur all tid får mer plats i livet. Jag har på denna korta tid redan umgåtts dubbelt så mycket mer med mina fina vänner, familj och träffat nytt folk. Jag har tagit upp kontakten med en vän och fått träffa och ridit tillsammans på hennes fina häst. Jag har till och med lovat småtjejerna på klubben att vara med de resterande två omgångarna i PAS dressyr division 2 på en utav lagmedlemmarnas C-ponny - Raindance (aka Lisa). Så jag kan kort och gott säga att det har blivit väldigt mycket häst trots att jag blev "hästlös", till och med tävling involverat.

Nu betyder inte detta att jag inte hade kunnat gjort något av det här under tiden jag hade Cilla, men, tyglarna är mycket friare nu och jag har ingen som helst begränsning till att utföra lite "andra saker".. förutom bil-bristen förstås men det är en annan femma, ha, ha. Mina stackars föräldrar får agera taxi ett tag till tills Flajsan fått ihop CSN-budgeten och köpa en hästkraft.

Utöver alla nya möjligheter som dykt upp har hösten gjort entré och det är verkligen min favoritårstid. Luften blir mycket fräschare & temperaturen mycket behagligare, sedan får vi inte glömma alla fina färger! Det enda som tynger nu är att det blir mörkt så fort på kvällarna. Men, de kan spenderas inomhus numera med exempelvis en bra film eller en bra vän istället för livrädd ute i skogen och samtidigt som både jag & häst blir uppäten av älgflugor. Ni ser, jag tycker detta är ganska behagligt. Vi får se om jag tycker samma sak om ungefär en månad, ha, ha. Dessa underbara djur, om dygnet haft tio extra timmar hade jag mer än gärna prioriterat dem lite högre i dagsläget. Men, jag behöver verkligen det här nu, & det finns alltid bra hästfolk runt mig som tillfredsställer mitt ryttarbehov, vilket jag är väldigt tacksam över.

 

Angående bloggen så vet jag inte riktigt hur jag gör. Just nu lutar det mest åt det håll som säger att jag ska lösenordsskydda den och ta upp den någon vacker dag när jag känner att livet börjar bli intressant att skriva om igen. Eller så har jag den öppen och skriver någon gång ibland när jag har lust, för det är väldigt skönt att skriva av sig här när en har något på hjärtat. Det får visa sig. Til' then - ha en fin tisdag allihop!

Diary | | En kommentar |
Upp