29.01.2018

Västmanlands Ridsportgala 2018
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
I skrivandets stund är det måndag förmiddag och jag sitter med en kopp te och tittar på Netflix. Helgen har bjudit på en hel del trevligheter som bland annat innehåller gala, två ridturer och hemlagad pizza. Som bilderna ovan talar bjöds det på en hel del god mat och en massa dans till otroligt bra musik. Det är verkligen en helt annan känsla att dansa till ett riktigt bra cover-band än att bara stå och hoppa på måfå till dagens klubbmusik. Jag hade verkligen så roligt, och tillsammans med min underbara Darling. Morgonen efter tog vi oss en ridtur över Skästas snöiga åkrar innan jag rullade hemåt. Söndagen blev en lite lugnare mysdag med min andra hälft där vi (han) gjorde pizza och sedan slog på Hunger Games. Imorse for han till Stockholm i sin varnliga ordning och jag får ta itu med livet här hemma. Även om jag tycker att det är lite träligt att vara hemma själv, efter att en har vant sig vid att vara tillsammans nästan hela tiden, tror jag det är nyttigt för förhållandet att vara ifrån varandra lite. Inte för att "man skall tröttna ut varandra", utan snarare för att man som individ får sköta sitt egna. Jag tror att det är väldigt lätt hänt att man faller i ett enformigt vardagsmönster i ett förhållande och, nu vet jag inte riktigt hur jag skall formulera mig, inte lever ut till varandras fulla potential. Låter det rimligt? Det kanske kan misstolkas, vad vet jag. I varje fall så känns det nyttigt för mig att få vara själv och lära mig finna mitt vardagsmönster som jag trivs med. Hittills så har jag inget direkt schema för dagen, men jag vet vad jag vill få gjort. Idag till exempel när jag är ledig passar jag på att få lite saker här hemma gjorda, sådant som städa och tvätta, kanske handla lite. Sedan vill jag få komma ut och röra på mig, och det har Jempa redan bokat upp mig för idag så det känns bra för samvetet. Detta är väl egentligen det enda jag har kommit på för att lösa mitt dagliga livspussel. Men, eftersom livet bara har börjat känner jag inget smärre behov av att "produktivfiera" mina dagar så mycket mer än så här.
 
På tal om livet så skrollade jag igenom lite datum som är viktiga för ansökan för skolan. Planen för hösten är ju att börja studera igen när jag haft ett sabbatsår. Nu är det dags att kavla upp ärmarna och prata med studievägledare för lite rådgivning, så jag med några fler procentenheters säkerhet går i rätt riktning. Här om dagen anmälde jag mig till Högskoleprovet som inträffar i April, och det skall jag försöka förbereda mig för lite bättre än vad jag gjorde sist (vilket var - inte alls). Det känns ändå som om jag har någon form av plan för året. Sedan kanske det inte resulterar i hur jag föreställt mig, men i vilket fall har jag några riktlinjer jag kan gå efter. Tänk om allt sådant här redan var förbestämt när man föddes, vad man skall göra när man blir vuxen, studier, yrke, vad enkelt det skulle vara. Jag skulle kunna sitta och fila på min cello dagarna i ända utan minsta bekymmer. Allt skulle ändå vara bestämt och klart åt en. Å andra sidan, hur kul skulle det vara?
Diary | | En kommentar |

26.01.2018

 
 
Jag måste erkänna att jag får en gnutta med vårkänslor när vädret bestämmer sig för att töa och blotta asfalten igen. Det blir inte sämre av att solen kikar fram lite då och då. Fast det känns ju lite överskattat att få vårkänslor redan i Januari. Ljuset som bjöds idag var dock väldigt fotovänligt. Ja, tänk att jag faktiskt har rotat fram min artonårspresent, min Nikon D3300. Vår byrå i sovrummet är väldigt lämplig att fotografera just nu eftersom jag är så väldans glad i mina gröna kvistar. Dessa och vasen är ett litet hopknåp från min och Pontus allra första riktiga IKEA-trip tillsammans, så man skulle ju kunna säga att dessa kvistar och denna vas symboliserar lite utav en milstolpe. Sedan passar det ju himla bra ihop med några schyssta clichétavlor, ett magasin från FHS och ett par lyxiga ljusstakar (som jag lagt väldigt ocharmiga gröna värmeljus i). Om jag är nöjd över stylingen på vår byrå? Svar ja.
 
Jag har faktiskt upptäckt några roliga funktioner på min dator, som förövrigt har ettårsdag om någon månad. Inte förrän nu har jag hittat fotoredigerare i själva utforskaren. Jag använde faktiskt den till bilderna ovan och tycker att funktionerna är helt okej för att vara så enkelt, för jag sysslar ju inte med Photoshop precis, även om jag gärna skulle vilja bli bättre på det. Så jag lyckades faktiskt få bilderna att se ut att vara fotograferade från en mer solig dag än vad verkligheten bjuder på. Åtminstone i mina ögon, men det är ju för att jag ser de verkliga kontrasterna här, sittandes i köket med en molnig himmel utanför fönstret.
 
Något jag har funderat på nu under januari är vad jag har för nyårslöften. Eftersom det fortfarande är månad ett på året tycker inte jag att det är för sent att börja klura på det nu. Jag vill inte påstå att det är något som skiljer sig från tidigare löften som lyder att umgås mer med mina vänner, äta, sova och träna bra, fundera ut meningen med livet, ja ni vet - det gamla vanliga. Men, i år vill jag omformulera mig lite. Jag vill verkligen börja ta fler chanser som kan leda till något utvecklande. Jag vill komma i form igen, inte nödvändigtvis gå ned i vikt men åtminstone känna mig lika bekväm och välmående i min kropp som jag gjorde för ett par år sedan. Jag vill utmana mig själv, våga göra mer saker som kan kännas lite läskigt. Det har jag faktiskt redan börjat lite smått med, en sådan enkel och löjlig sak som att gå runt själv på huvudstadens gator är ett stort steg för en som knappt hittar i området en växte upp i. Jag har nämligen ett lokalsinne som en fiskbulle. I vilket fall som helst så vill jag växa som person under detta år, inte ta allt så fullt seriöst och bara göra för görandets skull. Just do it så att säga.
 
Nog om det! Nu skall jag ta tag i sådana där vuxliga saker, som att bädda sängen, uträtta ärenden och plocka ur diskmaskinen som gått för andra gången då diskmedlet inte löstes upp första omgången. Välkommen till vuxenlivet Felicia, här kretsar allt kring funderingar och disktabletter.
Diary | | Kommentera |

23.01.2018

 
 
Vad vore en blogg som absolut ingen läser utan ett par halvdana matbilder. Jag måste erkänna att rätten på den nedre bilden ser lite o-mysig ut. Den enda anledningen till att jag valde att lägga ut den var för att det var en av väldigt få bilder från den kvällen som det blev rätt schysst skärpa på. Därför får den nu pryda detta blogginlägg som jag konstigt nog fick suget att skriva. Jag kanske skall skriva var bilderna kommer ifrån också! Förutom att själva maten som är på bilden är från en restaurang som ligger på Mälartorget i Stockholm sitter jag i det fotograferande ögonblicket på min svägerskas sambos 30-årsfest som inträffade i helgen som var. En otroligt fin eftermiddag och kväll som bjöd jubilaren på en hel del överraskningar och avslutades på baren som ligger bakom restaurangen. Jag är, förstås, tacksam över att få ha deltagit på en så pass lyckad och rolig överraskning. Trots att själva ditresan tog några onödiga extra timmar. Jag och svärmor var ju såklart smarta och åkte ned till Sthlm på fredagen, för det känns ju alltid bra att vara på plats en dag för tidigt. Det kunde en ju minst påstå när tågen som vanligt inte gick som de skulle. En resa som vanligtvis brukar ta en och en halv timme resulterade i ett inställt tåg och fem timmars "resa", allt som allt. Fram kom vi och helgen blev bra ändå, trots att halva fredagen gick bort till att vänta och att åka tåg. Söndagen spenderades till att göra det som jag och Pontus är absolut bäst på, förutom att äta, - ingenting.
 
Inte nog med att få åka till huvudstaden på födelsedagskalas så står ännu en tillställning på schemat, och den infaller denna helg som nu komma skall. På lördag drar jag och Darling på oss finklackarna och all glamour vi besitter och går på Västmanlands ridsportsgala. (Vem försöker jag lura, jag är värdelös på att gå i klackar). När vi väl bestämde oss för att gå på detta var planen att vi tillsammans skulle shoppa fina kläder till galan, men då vi jobbat om varandra varje vecka fram till nu får våra outfits bli en överraskning. Jag tror jag har lyckats få ihop en riktigt "gala-snygg" klädsel ändå. Dock kommer det bli svårt att överglänsa min vackra kusin som har lite mer känsla för en snygg casual, men ändå fin, utstyrsel än mig. Klackarna är som tidigare nämnt bara att glömma eftersom jag är extremt urusel på det. Om denna här grejen med klackskor nu skall anses som ett kvinnligt kriterium föddes jag garanterat utan det. Jag får helt enkelt se det från den ljusa sidan där jag slipper få problem med hälsenorna.
 
För att avrunda ännu ett spontant blogginlägg säger jag god natt till världen. Det skall bli intressant och se om jag kan sova nu med en mage som lever mer rövare än en orkan, och jag måste förstås påpeka att detta beror på att jag är hungrig. Att inte äta nära inpå läggdags har ju alltid varit en livsläxa så jag hade tänkt att lyda. Fast den kanske inte gäller när en slutat jobbet kvart över nio på kvällen? I vilket fall som helst kommer morgondagens frukost inte vara något större besvär, den slutsatsen kan jag dra idag.
Diary | | Kommentera |
Upp