28.03.2018

Något som står på inköpslistan just nu är te ifrån Muddus. Det är alldeles för lite kvar i påsen för att jag skall våga dricka av det för då är det ju snart slut. Jag dricker ganska mycket te nämligen, i alla fall en stor kopp om dagen. Nu har jag ju också kommit på hur jag vill ha mitt te, och det är med en liten sked honung och en skvätt mjölk. Adjektivet innen "honung" kan dock ignoreras helt för i min värld finns det tydligen inget som heter "lite" eller "lagom". Men, för sjutton, go hard or go home, eller vad det är man brukar säga? Det kan väl gälla i alla sammanhang, som så bara i en kopp te.
 
D-vitaminerna verkar äntligen ha hittat sin väg till södra Dalarna och det är jag glad för. Dock skulle det bli väldigt kallt snart igen så jag passar på och njuter lite extra såhär innan påsk. Eftersom jag inte jobbar någonting alls i helgen som kommer har jag fria tyglar att umgås med familj, vänner, min kärlek, spela lite cello och så genomföra den nästan årliga traditionen - gå på konstrunda. Jag skulle inte, från mitt jag-perspektiv, beskriva mig själv som en estetisk eller konstnärlig person. Jo, ja, jag spelar lite musik det gör jag, men så mycket djupare i kulturhavet dyker jag nog inte. Men, att åka runt i Avesta tillsammans med mamma, mormor och Darling och titta på fina tavlor är ändå bröstsim nog. Det är alltid lika mysigt med en liten roadtrip där vi stannar till lite här och var, fikar någonstans och lyssnar på 80-talsmusik i bilen. Det brukar gå hem. I år ser det ut att bli på påskdagen detta. Långfredagen kommer bestå av lite häst och lite fest. Påskaftonen tillbringas hemma hos morföräldrarna för påskmiddag, såklart. Sambon är dessutom ledig ända fram till tisdag om vi har tur, så det skall söndermysas här hemma (läs sitta i soffan och äta glass till några avsnitt Muddler & Scuddler).
 
Ingen musikskola denna vecka resulterade en lite senare kväll hemma hos mina cellokompisar, min lärare och hennes son. Jag har i vanliga fall lektion på tisdagar och eftersom vi brukar spela tillsammans lite utanför "skoltid" passade vi på att öva lite stycken som skall vara med på konserten om några veckor. Åh, vad det är roligt att spela. Jag har säkert tjatat om detta förut men jag är så genuint jäkla lycklig över att jag har möjligheten att få spela ett klassiskt instrument. Så cool är jag liksom, och ännu bättre blir det när jag har en sådan stöttande och snäll lärare. Svarta pärlan har för övrigt varit väldigt fin på sista tiden och inte stämt ur sig så galet som hon brukar (ja, det är en hon, jag tvångskönar min cello). Hon kanske vet att hon skall opereras inom en snar framtid och får lite kalla fötter. Jag kommer förmodligen behöva sänka strängarna en aning då jag har lite för klena fingrar än så länge. Samtidigt skall det tydligen bli bättre klang när strängarna är lite längre ifrån greppbrädan, så vi får allt se hur jag gör.
 
Hur som helst så står det dammsugning på shemat idag. I gårkväll placerade jag välmedvetet ut dammsugaren mitt i hallen för att jag inte skulle missa den när jag gick upp imorse. Så nu är det bara att sätta igång och städa upp i svinstian så sambon kommer hem till ett slottliknande paradis i eftermiddag. Jag skall bara drick upp mitt te först.

 

Diary | |
Upp