feliciaisacsson.blogg.se

 

Jag fick höra av min vän Jempa att hon tyckte att det var dags att uppdatera bloggen, för hon läser den minsann. Självklart kan jag inte svika min enda läsare, så jag skriver ett litet inlägg nu på förmiddagskvisten eftersom jag inte börjar jobba fören klockan 12.00. Det var ju faktiskt länge sedan jag skrev av mig litegrann så jag kan väl offra mig.

 

Till att börja med måste jag få ventliera angående livet i lägenhet, eller bara livet med grannhus och någon form av civilisation, när morgonsolen gör det omöjligt att sova med stängt fönster om nätterna. Jag ligger dessutom mitt i skottläge när de första strålarna klättrat sig över hustaken exakt klockan fem på morgonen, det vill säga; jag får solen mitt i plytet. Eftersom jag också är en relativt morgontrött människa har jag börjat sova med uppdragen persienn, för då kommer jag upp mycket lättare de mornar väckarklockan ringer 05.30. Just idag, när väckarklockan inte ringde 05.30, då är det en perfekt dag för arbetet vid grannhuset att sätta igång strax efter sju. Det skall läggas ny asfalt framför portarna i de husen så mitt i min skönhetssömn vaknar jag av att hela huset skakar av "platta till marken-makapärer". God morgon!

 

Sömn har blivit lite överskattat från min sida. Visst är det givetvis livsviktigt att få tillräckligt med sömn för att kropp och knopp skall må bra och fungera optimalt under dagarna. Men, jag läste någonstans att vi människor spenderar en tredjedel av våra liv på att sova. Det är rätt så tragiskt egentligen med tanke på att vi har begränsat med tid. Nu när sommarvärmen har lagt sin mantel över södra Dalarna kände jag att även om den mesta tiden denna sommar kommer jobbas bort vill jag verkligen ta vara på tiden utöver det. Att offra en timme utav de nyttiga åtta till att umgås med vänner eller göra något annat roligt kanske inte gör en sådan betydlig skada. Man får ju alltid om inte annat höra att man skall leva i nuet, så redan i förrgår började jag med det. Trots att jag skulle upp tidigt blev jag kvar, kanske lite för länge, hos min vän och hade the time of my life. Jag känner att det är lite mer värt än att känna sig som en miljon morgonen efter (det gör jag nästan aldrig i vilket fall, haha) bara för att man sovit åtta timmar istället för sju.

 

Jag vet egentligen inte vart jag vill komma med det hela, det är ju inte direkt så att jag tänker "sluta sova" för jag mår såklart mycket bättre när jag är ordentligt utvilad. Det är dock själva tanken jag har, att man kanske inte behöver göra en sådan stor grej av att man missade någon sovtimme när man spenderade den timmen på att göra något roligt, för då är det ju helt klart värt det. Jag själv är lite på det sättet att jag kan börja tänka på redan på eftermiddagen att "om såhär många timmar skall jag gå och lägga mig", och det blir liksom ett stressmoment i vardagen att komma i säng i tid. Så vill jag inte ha det, utan jag vill kunna sitta en eftermiddag efter jobbet med en vän och ha djupa duskussioner, åka iväg på roligheter med mera utan att tänka på att jag måste hem och sova för att jag skall upp tidigt nästa dag. Nej, jag skall verkligen försöka ändra på det så jag kan njuta av denna sommar som jag längtat så efter. Eftersom jag detta år jobbar hemma i Avesta finns det inget som hindrar mig från att göra de saker jag vill. Förra året var det lite mer begränsat i och med att jobbet var på ett ställe och mitt resterande liv elva mil bort.