Läget
God eftermiddag!
Jag alldeles precis hemkommen från stallet och inväntar nu lite käk. Det ska bara slappas ikväll och det blir tidigt i säng så jag orkar bita i den sista jobbveckan.
Började denna dag med en morgonpromenad med mamsen så man fick något vettigt gjort innan allt annat under dagen drog igång. Vid lunchtid åkte vi till Avesta Ridklubb för att titta lite på deras dressyrtävling då en bekant tävlade idag.
Efter besöket där åkte vi direkt till stallet för att städa och greja lite. Sedan kom en tjej och provred Cilla. Japp, ni läste rätt och jag tänkte ta den historian lite kort här och nu.
Jag har sagt att nu när jag börjar skolan igen, sista året, vill jag kunna lägga full energi på plugget och ta en liten paus ifrån hästarna ett tag, eller i alla fall att ha en egen häst. Så börjar jag bli mer sugen på storhäst nu såklart. Detta betyder då att vår tid tillsammans börjar lida mot sitt slut och att Cilla ska få flytta till en ny ryttare.
Cilla äter för tillfället kortison på grund av hennes karleder, igen! Efter Sundbyholm åkte vi ju till en annan veterinär som konstaterade att Cilla har en kronisk inflammation i båda karlederna fram och för att få bukt med detta en gång för alla så blev det kortison, vilket betyder att det inte hinner bli någon mer tävling för min och Cillas del i och med den långa karenstiden. Men, hon kan ridas och tränas precis som vanligt så det är skönt. Lite tråkigt att vi fick avsluta i Sundbyholm är det, men hellre att hon blir bra till hon ska flytta. Så idag kom en tjej från samma trakter som Cillas ägare och provred och det gick jättebra! Cilla var kanske inte den piggaste idag men de såg ut att trivas bra ihop, så nu håller vi tummarna!
Det kommer kännas väldigt konstigt att vara "hästlös" nu i höst, och självklart kommer jag sakna Cilla otroligt mycket. Men, jag har henne ett tag till i alla fall så nu ska jag bara njuta av den tiden. Tänk vad fort tiden har gått! Från att hon kom till oss fram till nu, vad mycket kul vi har gjort tillsammans och även om vi inte nådde våra slutliga målsättningar så har vi gjort en jäkla resa. En sådan utveckling på den ponnyn som knappt kunde fatta galopp till en början. Hon var trots allt bara en liten orutinerad femåring (sexåring).
Tänk att det är samma ponny på dessa två bilder. Jag kan, trots att vi inte kom så långt som jag ville, stolt säga att jag har hjälpt till att utbildat och ridit denna ponny till den hon är idag.